FoU-programmets mål
ARQ finansierar FoU-projekt inom samhällsbyggande, arkitektur och design. FoU-programmets mål på lång sikt är att bidra till en hållbar samhällsutveckling med ökad arkitektonisk kvalitet, genom att stimulera praktiker och teoretiker till gemensam problemformulering och innovativa lösningar. Programmet verkar för aktörssamverkan mellan samhälle, universitet, byggsektor och forskningsfinansiärer. Detta sker genom att utforska, utveckla och vårda kunskap och verktyg för arkitektarbete.
FoU-programmets syfte
Syftet med ARQs program är att förtydliga en långsiktig forskningsstrategi genom att identifiera prioriterade FoU-områden. Programmet är vägledande för utdelning av anslag men inte styrande. Programmets aktuella inriktning kan tjäna som utgångspunkt för sökandes formulering av FoU-projekt, med syfte att resultat från programmet ska komma samhället till nytta. För att på bästa sätt främja kunskapsutvecklingen i branschen prioriteras projekt där problemformulering och genomförande sker med aktivt deltagande från praktiken, genom exempelvis strategisk samverkan och samfinansiering.
__________________________________________________________________________________________________________
FoU-program – prioriterade FOU-områden – från och med 2020
HÅLLBAR OMSTÄLLNING
Omställning till ett hållbart samhälle som tillgodoser allas grundläggande behov inom de planetära gränserna är den akuta utmaning mänskligheten står inför. Det måste också prägla den forskning och utveckling som ARQ stödjer. Samtidigt kan detta ske på många sätt och i många skalor, från samhällsplanering och stadsbyggande till smarta samnyttjanden på byggnadsnivå och hållbara material och detaljlösningar.
BEFINTLIGA VÄRDEN
Allt arkitektarbete handlar ytterst om transformation eller ombyggnad av befintliga miljöer. Värden i det befintliga bör ses som en resurs, vare sig det är ett stycke obebyggd mark eller ett redan byggt och på många sätt välfungerande sammanhang. Vi ser gärna exempel på hur värden kan beskrivas, hur transformation kan tillföra värden och hur resurser kan tas tillvara.
PRAKTIKENS UTVECKLING
Utvecklingen av yrkeskunskapen är ett av den praktiknära forskningens mål. Goda processer är en viktig förutsättning för goda produkter. Alla aktörers yrkeskunskap behöver flätas samman till en byggnadskultur, en byggnadsyrkets kunskap i bred mening. Fallstudier och erfarenhetsåterföring från genomförda projekt samt utforskande av digitaliseringens yrkeskunskap skulle behövas i större utsträckning för branschens kunskapsutveckling.
__________________________________________________________________________________________________________
Forskningsprogram i linje med samhällsutvecklingen
Samhällsbyggnad, arkitektur och design är komplexa områden med många aktörer och intressenter. FoU-arbete krävs i alla skalor, från samhällsplanering till detalj- och materiallösningar, från praktiknära kunskapsutveckling till forskning och utbildning. Den statliga synen på arkitektur, form och design har formulerats i utredningen Gestaltad livsmiljö från 2015, följd av 2018 års riksdagsbeslut för den nya politiken för arkitektur, form och design. Stora delar av uppdraget vilar på Boverket där också riksarkitekten verkar för att leda det nationella arbetet inom arkitekturområdet. De offentliga uppdragen handlar om att öka kompetensen, inspirera och driva på utvecklingen för att offentliga och privata aktörer ska höja kvaliteten i det som byggs och skapa goda livsmiljöer. Politiken och dess handlingsprogram utgår från en ”helhetssyn på formandet av människans hela livsmiljö”. Förutom stöd och samordning av statliga myndigheters insatser, och vägledning till kommuner och landsting samt stöd till länsarkitekter, har Boverket identifierat följande prioriterade uppdrag: kvalitet i offentliga inköp och offentlig upphandling, utveckla vårdens miljöer, utveckla skolors och förskolors miljöer.
_______________________________________________________________________________________________________
Prioriterade FoU-områden 2013 – 2019
Vård
Samhället står inför utmaningar med åldrande befolkning. Effektiv sjukvård ställer krav på byggnaders och planers utformning och kvalitet. Att forma god patient- och arbetsmiljö är en komplex uppgift. Arkitektoniska perspektiv behövs som komplement till de tekniska och ekonomiska. Arkitekturens läkande förmåga diskuteras som bidrag till medicinska behandlingar. Miljön för vård- och äldreboende behöver utvecklas för högre livskvalitet.
Boende
Ändrade hushållstrukturer och generationernas skilda behov, som ökat kvarboende för äldre, påverkar bostadsutformningen. Det leder ofta till växande boendeytor och därmed större energibehov. Förändrat befolkningsunderlag påverkar närhet till service som kollektivtrafik, skolor och handel. Upplåtelseformer och upprustningsbehov ger problemställningar som långsiktigt påverkar socioekonomi- och kultur.
Hållbar stadsutveckling
Städers utveckling är en global utmaning. Arbetet med de ekologiska frågorna intensifieras. De sociala och ekonomiska frågorna behöver stärkas. En problematik inom fysisk planering är val mellan att hålla öppet för alternativ och bindande strategiska beslut för stadsutveckling på lång sikt. Förorten och förnyelsen av rekordårens byggande är viktiga. Förebilder behöver uppmärksammas och nya analys- och planeringsmetoder utvecklas.
Teknik & Design
Arkitektonisk innovation kan baseras på behov av att förbättra form och funktion. Hållbara tekniska lösningar kräver arkitekters samverkan med specialister inom t.ex. energi, byggnadsfysik, byggnadskultur, ekonomi och produktionsteknik. Uppföljning av den byggda miljön, dess upprustningsbehov och design för förändring är viktig kunskapsåterföring till praktiken. Utvecklingen av branschens digitala redskap ställer nya krav på och ger nya möjligheter för arkitekter och konsulter.