Forskare: Filiz Coskun, Johanna Hallgren.
Den fysiska lärmiljön är en arbetsplats för både barn och elever samt skolans personal. Skolan ska enligt skollagen vara likvärdig för alla elever, oavsett funktionshinder eller skador. Lokaler och utrustning ska finnas för att tillgodose syftet med utbildningen och miljön ska utformas för att vara tillgänglig (se definition s.10) för samtliga av dess brukare. Trots tydlighet i lagen är långt ifrån alla Sveriges skolor inkluderande. Idag brister skolan i tillgänglig-het för elever med funktionsnedsättningar.
Syftet med rapporten var att öka kunskapen om vad en tillgänglig skolmiljö innebär för elever med osynliga behov. Om hur den fysiska miljön påverkar oss generellt och specifikt hur den påverkar vår inlärningsförmåga. Målsättning var också att sammanfatta kunskapen i ett gestaltnings- och ett processverktyg för skolarkitekter och skolplanerare. Inom ramen för studien har en litteraturgenomgång med fokus på fysiska förutsättningar för lärande gjorts. Därefter har semi-strukturerade intervjuer genomförts med arkitekter, skolhuvudmän, projektledare och fastighetsstrateger inom kommun, rektorer och föräldrar till elever med NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Tre studiebesök har gjorts på skolor som på olika vis aktivt arbetar med inkludering och med att tillgängliggöra lärmiljön också för elever med NPF.
Den fysiska lärmiljön måste ses som den helhet den är. Barn och elever med s.k. osynliga behov är extra känsliga för intryck från sin omgivning. För att skolmiljön ska vara tillgänglig för dessa elever krävs att särskilda åtgärder vidtas vid planering och utformning av densamma. Att planera skolmiljöer för elever med osynliga behov betyder att man skapar en bättre miljö för många fler. Ett koncentrat av analysen gav fyra verktyg som exemplifieras med skisser och foton. Fokus har här varit att utgå från arkitektens och skolplanerarens roll som spindeln i nätet och möjligheten att driva processen i rätt riktning.
Download full PDF: